Om och om igen läser, hör,ser jag det. Åhh stackars stackars Kallur, elaka elaka reporter. MEN HERREGUD! Vi pratar idrottsevenmang, sport! När fick inbördeskriget i Rwanda, uteliggarna i Stockholm, misshandlade barn i hemmen, osv osv, så mycket tid och känslor från svenska folket?! Kalla mig vad ni vill men nu måste vi fan lägga ner, det är sport vi pratar om gott folk! Fröken Kallur har betalt för att träna o tävla inför OS, att man kan falla platt på näsan måste väl inte vara en nyhet?! Vad hände med den som ger sig in i leken får leken tåla? Reportern ställde dumma drågor, gör inte alla jävla sportkommentatorer det alltid? "Han ville så gärna se henne gråta", oavsett vad denna sportfånige kommentator hade frågat så hade hon lipat eller haft gråten i halsen iallafall, det var väl ändå händelsen i sig som orsakade gråten, inte stygga stygga reportern?! Svenska folkets ångest över att bli snuvade på en svensk medalj tas ut på en reporter på SVT, kom igen!
Vad sägs om att lägga ner allt vad sportsändningar heter o fokusera på det som betyder något i världen, de som vill titta på sport kan slå på en kanal där det finns sport dygnet runt.
Ska inte sport innebära glädje för er som vet?
Trams, ta mej fan, trams är det.
Kallur får snyta sig o komma igen. O likaså alla huvudjägare som letar syndabockar, Kallur trillade ingen annan.
/E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar